Prat prat prat...

Nu blev det mycket inlägg här. Sitter och säger till mig själv, men blä, folk vill ju läsa om Japan - vänta tills du är där, människa! Men det är kul att blogga! Jag måste! Whoo! 

... Problemet är bara, vad ska jag blogga om? Jo, jag fick min flygbiljett 100% färdig nu. Louise ringde. Klockan nio på morgonen. Men jag ska ändå börja gå upp tidigare, så det gör inget. Planet går 07:25 från Arlanda, och då är jag framme i London redan 09:15. Sen går planet från London 13:45, och landar i Tokyo 09:10. Vet inte om det är svensk eller Japansk tid de menar... Noll koll, det är jag det. Jag får börja tänka på att inte skriva exakt hur lite koll jag har, nu när mina föräldrar faktiskt läser bloggen.

Jag har så mycket jag vill göra med folk innan jag åker, men ingen har tid eller råd. Till en början skulle jag vilja åka med Pan ut på något, men vi kan inte komma på vad... Någon som har förslag? Sen ska vi ha fest, också, för släkt och gudmor, mest. Min mor har gott om roliga vänner, det gör inte så mycket om de kommer. Och sen Janssons och Carlssons, våra grannar. Kassörerna på ICA..? Nä, nu får jag ge mig. Jag tror inte ens att Landelius (tre-fyra personer), Forsling (fyra personer), Ölund (två personer), Hägglund (en person, om man räknar kusin Othilia till Ölund) Carlsson (fyra personer), Janssons (tre personer) och Johansson (en person) skulle få plats hos oss, inte om vi inte satte ihop alla bord i vardagsrummet eller något. Nah. För att inte tala om oss tre + Johan. Och kanske pappa med sällskap. Farmor. Herregud. Skulle jag sen försöka få dit mina kompisar... Nej. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra.

De här glada gubbarna heter iallafall Clockwise, och de är det första bandet på jättelänge vars skiva jag tänkte köpa. Såg dem på någon festival jag inte minns vad den hette, och de var fantastiskt söta. Inte söta på samma sätt som LM.C, mer som, hmn, Salem al Fakir är söt? LM.C är som hårnosvombater. Jättegulliga. Men onåbara. Man kan gulla över dem på bild, men de blir helt overkliga. Typ. Salem al Fakir (som jag inte alls tycker är lika bra, mind you), är mer som en hundvalp. Man kan liksom gulla med honom. Eller, ja. Jag hoppas inte han läser det här.
När jag kommit på hur jag ska få tag på deras skiva, så kommer jag iallafall säga det. Så ni vet. Det är jättejobbigt att välja kategori, ska ni veta. Jag har gjort upp -allt-, -folk-, -förberedelser-, -mat-, -musik-, -om mig- och -tokyo-. Men det känns som att jättemånga passar! Hela tiden! Det här hamnar iallafall under musik, för jag vill ha ett sånt inlägg uppe.

Och, uhm. Precis som många andra såg jag på True Blood igår. Tyckte inte någon riktigt betedde sig realistiskt. Kan inte säg att jag blev något större fan av den. Kanske ska se nästa avsnitt och se om det kan intressera mig, men hallå? Alla dessa anspelningar på sex. Skådespelarna. Kändes som att allt de ville var att få oss attraherade. Och de pratade hela tiden. Åter till mina japanska dramaserier. Snart kommer jag behöva en kategori för den också. Håhåjaja...

RSS 2.0